Mitt år i USA!

Ja resan till LA gick inte precis som planerat. Tog iaf bilen till flygplatsen så nu har jag varit ute och åkt på USA:s stora motorvägar. Inga svårigheter alls, det gäller bara att ligga i rätt fil när man har sex stycken att välja på. Men det gick bra och nu står bilen på långtidsparkering.

Det var efter jag hade parkerat bilen som allt kaos började. Först var planet bara en timme försenat, vilket inte gjorde nått, det var bara lite irriterande. Då hade jag iaf tid att sitta och äta lite middag; chips, guacamole och salsa.

En timme blev tillslut över två timmar och helt plötsligt meddelade de att flyget var inställt. När de hade meddelat detta började plötsligt alla i gaten att springa som idioter. Så det var ju bara att göra samma sak, hade ingen aning vart de var på väg, följde bara strömmen. Kände mig lite som en idiot och skrattade hela vägen. Det kändes och det kan gissa att det såg lite ut som om vi var med i Amazing Race. Det visade sig att vi sprang mot kundservice. Kom ganska långt fram i kön men det tog ändå lång tid att komma fram. När jag stod i kön såg jag att min telefon också höll på att dö. Så jag fick fort meddela Heather att jag inte visste om jag kunde komma, hoppades på att jag skulle få en plats senare under kvällen eller tidigt på morgonen nästa dag. Var också lite orolig över min väska som jag hade råkat cheka in, fråga mig inte hur man råkar göra det. I väska låg också min laddare så jag kunde inte ladda telefonen heller.

När det var entligen min tur försökte vi lokalisera min väska och hitta ett flyg. Fick en plats på ett flyg 22.30 till Burbank men väskan gick det sämre med, de visste inte vart den var. De visste bara att väskan skulle förr eller senare komma till LA. Så jag fick sätta mig på planet utan väska och hoppas på det bästa. 

Väl i Burbank fick jag efterlysa min väska och skriva upp hur den såg ut och vart de skulle skicka den. De visste nu att den iaf var på väg till LA. Sen kom nästa problem, hur skulle jag ta mig till Heathers hus?!? Hade bokat en så kallad super shuttle från LAX men det hjälpte inte mig så mycket nu, ringde till dem iaf och fick det också bekräftat, så då var det att hitta en taxi.

När vi hade kommit fram till Heathers hus så fick jag reda på att hon inte visste att jag skulle komma, hon hade inte fått mina sms. Jag kom på det på grund av att deras grind var låst. Försökte ringa till henne men ingen svarade, hon låg och sov. Så till slut bestämmde jag mig att helt enkelt klättra över grinden som var över två meter hög och inte är man den vigaste personen i världen. Lyckades iaf att komma över oskadad (tack och lov), dock med några skrubbsår och blåmärken på armarna. Sen kom det andra hindret, att försöka få henne att vakna så hon kunde öppna dörren. Jag knackade och knackade, ringde och ringde och till slut svarade hon. Hon blev jätteglad att se mig och visade mig vart jag skulle sova eftersom klockan redan var halv två.

Det sista problemet den dagen var att försöka somna med all adrenalin som pumpades runt i kroppen. Kände mig halvt berusad så det tog sin lilla tid att somna. Sen vaknade man klockan sex och kunde inte somna om, så ca tre timmars sömn blev det första natten i LA :)

Fortsättning följer

Pussar och kramar